I vårt arbete skiljer vi på forskning och konstnärligt sökande.
Konstnärligt sökande har ett konstnärligt resultat som mål, där sökandet efter det egna uttrycket, förnyelse eller utveckling styr den konstnärliga processen.
Forskningen däremot inriktar sig på att finna, förstå och definiera arbetsprinciper i den skapande processen och är varken knuten till ett specifikt konstnärligt resultat eller till ett konstnärligt val.
Forskningen är empiriskt, vilket innebär att klargörande av arbetsprinciper sker utifrån ett praktiskt arbete på golvet. Det är det som redan erfarits, redan existerat i praktiken som blir till utgångspunkt för forskningen.

Forskning i skådespelarkonsten grundar sig på en nyfikenhet att utforska planeten människa. Skådespelarkonsten har en särställning inom andra konstarter i och med att medlet eller instrumentet (skådespelaren) är ett och samma med verket (skådespelaren). I teaterkonsten uttrycks människan genom människan. Denna egenart gör skådespelarkonsten särskilt lämpad som forum för att utforska mekanismer av den mänskliga kreativiteten. Kreativitet sett som en mänsklig egenskap, och konst som ett av dess uttryck.
Distinktionen mellan konst och kreativitet gav oss underlag för projektet xHCA-questioning human creativity as acting. Ett projekt i samarbete med vetenskapsmän, främst hjärnforskare, och särskilt ägnat åt forskning i människans kreativa förmåga utifrån erfarenheter från forskning i skådespelar-konsten. (xHCA- var ett forskningsprogram vid Maltas Universitet, lett av Ingemar Lindh mellan 1995 och 1997).

I vårt arbete står skådespelaren i centrum såsom autonom konstnär med huvudansvar för verket både under själva arbetsprocessen liksom i mötet med publik. Forskning i skådespelarkonsten har därför varit fokuserat på att klargöra arbetsprinciper och tillvägagångssätt som ger skådespelaren en större autonomi i skapandeprocessen och samtidigt möjliggör en fruktbar dialog med regissören/ observatören. Forskningen har kretsat runt problemställningar såsom skådespelarens närvaro, det medvetet spontana, samarbetsprinciper och skådespelarkonstens repetitiva karaktär.