De större och mest signifikativa pedagogiska projekt genom åren är Passionens Logik, University of Theatre, Open University, University of Theatre - Continuous Project samt en EU-kurs "L'attore al centro dell'atto creativo"

Passionens Logik, var en ny form av seminarium som vi började med 1983 såsom ett alternativ till korta praktiska workshop och strukturerade arbets- demonstrationer. Seminariet bestod av ett samtal kring skådespelarens arbete som leddes av Ingemar Lindh och där deltagarnas frågeställningar besvarades genom skådespelarnas praktiska arbete på golvet.

University of Theatre, ett årligen återkommande projekt för skådespelare och regissörer startade 1984. Projektet var samtidigt ett laboratorium för forskning kring teaterpedagogiken. Syftet var att mer systematiskt pröva nya arbetsmetoder som låter eleven tillgodogöra sig de medel med vilka man kan skapa sin egen väg och utveckla den egna kreativa förmågan, i stället för att enbart ackumulera färdigheter.
Projektet artikulerades i sessioner om tre månader med undantag för två sessioner som varade ett år respektive arton månader. Varje session involverade mellan sju och trettio deltagare från olika kulturer, olika generationer och olika erfarenhetsnivåer.
Den mångfacetterade sammansättningen fick också en socialt auto-pedagogisk betydelse genom att deltagarna praktiskt konfronterades med problemställningar kring tolerans och samarbete både i teaterarbetet liksom i det dagliga livet.
I den pedagogiska processen var den didaktiska delen, det vill säga överföring av redan kända kunskaper och tekniker, reducerad till ett minimum. Desto mer utrymme gavs åt den utforskande processen, det vill säga ett empiriskt arbete kring den kreativa akten med en efterföljande reflektion kring grundprinciperna för skådespelararbetet.
De flesta av University of Theatre sessionerna avslutades med en konstnärlig process, arbete på en föreställning. I några av föreställningarna medverkade också Institutet för Scenkonsts skådespelare/ pedagoger. Föreställningarna visades mellan ett par gånger upp till två veckor på vår egen scen, Teatro della Rosa. Tre av föreställningarna fick en uppföljning som ett eget projekt med efterföljande internationell turné.

Continuous project, som startar 1995, är en variant av University of Theatre som tillåter ett mer flexibelt deltagande. Man deltar minst en månad, avslutar eller bara tar en paus för att återkomma senare. Projektet fortlöper under de två sista åren på Teatro della Rosa och producerar två föreställningar.

Open University, individuella arbetsperioder, startar 1990 och är ett fortbildningsprojekt där enskilda och mindre grupper ges möjlighet att, tillsammans med pedagogen, skräddarsy en arbetsperiod både till innehåll och tidsramar.

"L'attore al centro dell'atto creativo"
var en EU- finansierad fortbildningskurs för arbetslösa skådespelare som vi genomförde 1997.
I undervisningen ingick också föreläsningar och praktiskt arbete med hjärnforskaren Glyn Goodall som berörde aspekter från vårt samarbete med vetenskapsmän inom xHCA.